Ulrika Jansson

The spirit of Nordic forestry

The spirit of Nordic forestry sommaren 2015 på det finska Artist in residencet Mustarinda i utställningen Compositions.

Sedan 1950-talet har skogarna i de nordiska länderna Sverige och Finland förändrats från en mångfald av träd till plantager av gran och tall. Med en ständigt ökande efterfrågan på timmer kalavverkar skogsindustrin gammelskogar och de få kvarvarande procenten formellt skyddad produktiv skog hotas.

Kan vi förstå och känna oss sammankopplade med skogens naturliga processer och väsen när vi diskuterar skogsproduktionens ekonomiska förutsättningar och kan vi bland död ved och lavar föra ett samtal om arbete och överlevnad på landsbygden? Projektet The spirit of Nordic forestry utforskar det ekosystem av relationer i form av människor, företag, träd och andra organismer som ingår i den nordiska skogsproduktionen. Jag undersöker hur individuella, lokala och globala värderingar och berättelser, beteenden, ekonomi, politik, traditioner och vår syn på naturen vävs samman och upprätthåller rådande omständigheter inom skogsbruk. Vilka aktörer ingår i skogens ekosystem idag? Skogsägare, skogsbrukare, skogsindustrin, pappersbruk, hantverkare, husbyggare, kontorspappersköpare, granar, tallar, lavar, svampar, insekter, berättelser om väsen och varelser och traditioner och riter kopplade till speciella platser och växter. Hur kan vi förstå detta system och hur kan det påverkas i en mer hållbar riktning? Hur kan skogens alla andra aspekter och funktioner för människor och organismer få större plats utöver dess roll som ekonomisk naturresurs? Med olika konstnärliga uttryck skapas kopplingar mellan vår sinnliga upplevelse av materialet som råvara och den sinnliga upplevelsen av materialet som en del av en levande process i skogen. 

Mustarinda ligger i området Kainuu i Karelen där skogsbruk har varit och fortfarande är en viktig näring. Kring Mustarinda finns en av de sista gammelskogarna av gran bevarad i ett naturreservat och kontrasten är stor mot kalhyggena som omringar reservatet. På Mustarinda arbetade jag direkt i utställningen med skulpturala arbeten av mongolisk papier-maché som består till stor del av pappersmassa och med andra restprodukter från skogsproduktionen. I workshops lärde jag ut mongolisk papier-maché produktion till besökare i utställningen och medan vi arbetade diskuterade vi relationen till skogen, till trä och pappersproduktion och vårt samhälles relation till ekonomi och material. Jag åkte runt i trakten och intervjuade olika aktörer som har en relation till skogsbruk bl.a. en journalist, en biolog, en ekoturistguide och en timmerhusbyggare som inte längre kunde hitta tillräckligt gamla träd för att bygga sina hus eftersom skogsproduktionen är inriktad på snabbväxande träd för pappersmassa. I slutet av utställningen gjorde jag en visuell kartläggning av av skogsbrukets förutsättningar i Finland utifrån de olika berättelser jag fick höra om skogsbruk och vad i global och lokal samhällsutveckling och i människors personliga värderingar som hindrar en hållbar utveckling. På väggarna projicerade jag stop-motion animerade filmer från olika typer av skogslandskap som jag filmade runt omkring i området – från gammelskog till kalhyggen och produktionsskog under olika stadier av uppväxt.